”UNDER 2018 OCH 2019 BESVARADE 194 SMÅGRISPRODUCERANDE BESÄTTNINGAR PÅ FRÅGOR OM MANAGEMENT, UTFODRING OCH ZINKANVÄNDNING. HÄR ÄR EN SUMMERING”
Syftet med studien var att undersöka omfattningen av svenska besättningar som använder ZnO i fodret i samband med avvänjning, att beskriva dessa besättningar och se om det eventuellt kunde finnas någonting som särskiljer dem från besättningar som inte använder zink.
Totalt hade 189 besättningar angett om de använde zinkoxid (ZnO) vid avvänjning eller ej, och det är svaren från dessa 189 besättningar som beskrivs i resultaten i denna rapport. Samtliga frågor hade inte besvarats av alla besättningar, därför redovisas antalet svaranden för varje fråga.
Urvalet av besättningar i studien var inte slumpmässigt och således beskriver resultaten endast de besättningar som ingår i studien. Antalet suggor i studien totalt var 47 895 stycken vilket motsvarar ca 40% av Sveriges totala suggpopulation (om man utgår ifrån att vi har ca 120 000 suggor i Sverige). Fördelningen av besättningsstorlekar innefattade både små och stora besättningar och bedömningen är därför att resultaten ger en bra översiktlig bild av zinkanvändningen i Sverige.
Generell beskrivning av besättningarna i studien
Antalet suggor i produktion (SIP) varierade från 7 till 3200 där hälften av besättningarna hade mellan 105 till 308 SIP. Medianen var 170 SIP. Medianen användes istället för medelvärdet då fördelningen av besättningsstorlekar var skev med ett fåtal större besättningar. Antalet avvanda per kull varierade från 8 till 14 med ett totalt genomsnitt på 11,6 avvanda per kull.
En majoritet av besättningarna var integrerade (45,2%) men nästan lika många var specialiserade (42%). Övriga var satelliter (12,8%), se Figur 1.
Figur 1: Produktionssystem i besättningarna
De allra flesta besättningar var konventionella (91,3%) medan 4,9% var KRAV certifierade, 2,7% var EU-ekologiska och 1,1% angav att de hade konceptuppfödning.
Utav 185 svaranden angav 75,7% att de hade någon typ av produktionsuppföljning. Winpig var det vanligaste programmet som användes av 70,2% medan PigWin användes av 25,5%. 6 st. (4,2%) besättningar hade angett att de hade ett annat eller eget uppföljningsprogram.
Det vanligaste uppfödningssystemet var att ha grisningsbox och tillväxtbox, vilket användes av 63,4% av de 186 som besvarat frågan. Därefter var enhetsbox vanligast (15,6%), sedan grisningsbox och storbox (11,3%). Födsel-till-slakt (FTS) användes av 3 besättningar (1,6%). 15st (8,1%) besättningar hade angett att de hade ett annat system eller flera av de olika systemen, se Figur 2.
Figur 2: Uppfödningssystem i besättningarna
Zinkanvändning
Drygt hälften (54,5%, n=189) av besättningarna i undersökningen använde ZnO i samband med avvänjningen (Figur 3). En majoritet av dessa (68,5%) använde ZnO vid alla tillfällen/omgångar (n=92). Det vanligaste var att besättningen köpte in färdigt zinkfoder vilket 76% av besättningarna gjorde. En mindre del (22%) blandade själva in zink i fodret och 2% köpte både färdigt och blandade in (n=100).
Figur 3: Andel besättningar som använder zink vid avvänjning
De flesta besättningar utfodrade med zinkfoder i 14 dagar med en variation från 5 till 23 dagar, se Figur 4.
Figur 4: Histogram som visar antalet dagar besättningarna utfodrar med zinkfoder.
Den vanligaste mängden hos de som blandade eget Zinkfoder var 2500ppm, detta gällde även de som köpte färdigblandat. Det finns dock en variation från 1000 till 3750 ppm inblandning. De flesta besättningarna (60,8%) gav inte grisarna ZnO före avvänjning men 17,5% gav ZnO från start och 18,6% började ge ZnO sista veckan före avvänjning. Av de som använde Zink i fodret i samband med avvänjningen hade 69,1% gjort det i mer än 5 år, se Figur 5.
Figur 5: Fördelning över tidsperiod som besättningarna använt zink i samband med avvänjning
Problem med diarré förekom hos 14,3% av besättningarna när de slutade med ZnO. 46,9% uppgav att de inte fick några problem med diarré och 38,8% fick ibland problem med diarré när de slutade med ZnO (Figur 6). Vid foderbyte (dvs när man slutar med ZnO) uppgav 8,2% att det var vanligt med antibiotikabehandling. 21,4% uppgav att de ibland behövde antibiotikabehandling i samband med foderbytet men de flesta (70,4%) svarade att det inte var vanligt (Figur 7).
| Figur 6: Andel som får problem med diarré när de slutar med zinkfoder. | Figur 7: Användning av antibiotika vid foderbyte när man slutar med zink |
Finns det skillnader mellan besättningar som använder ZnO vid avvänjning och de som inte gör det?
Besättningarna som använde ZnO vid avvänjning var större i genomsnitt med en median på 218 SIP jämfört med 126 SIP för besättningar som inte använde ZnO. I de besättningar som använde ZnO var suggantalet totalt 30 911 medan antalet suggor i besättningar som inte använde ZnO var 16 984. Antalet avvanda per kull låg något högre i zink-besättningarna med 11,8 avvanda jämfört med 11,4 i de besättningar som inte använde zink, se Tabell 1 nedan.
Tabell 1: Jämförelse mellan besättningar som använder ZnO vid avvänjning, de som inte gör det och totalt för antalet suggor i produktion, suggor per grupp, antal suggrupper, avvanda per kull och avvänjningsvikt.
| Zink vid avvänjning | Suggor i produktion | Suggor per grupp | Antal sugg-grupper | Avvanda per kull | Avv.vikt |
| Ja | |||||
| Min | 55 | 10 | 2 | 9,8 | 8,0 |
| Median | 218 | 40 | 6 | 11,8 | 10,0 |
| Medel | 315 | 39,2 | 7,3 | 11,8 | 10,4 |
| Max | 3200 | 108 | 26 | 14 | 17,0 |
| Stdv | 371,7 | 15,4 | 4,8 | 0,9 | 1,5 |
| N | 98 | 98 | 96 | 100 | 81 |
| Nej | |||||
| Min | 7 | 4 | 1 | 8 | 8,0 |
| Median | 126 | 30 | 6 | 11,5 | 10,0 |
| Medel | 210 | 29,8 | 6,25 | 11,4 | 10,3 |
| Max | 1980 | 60 | 22 | 13,2 | 15,0 |
| Stdv | 279,2 | 13,4 | 4 | 0,9 | 1,2 |
| N | 81 | 82 | 79 | 83 | 98 |
| Totalt | |||||
| Min | 7 | 4 | 1 | 8,0 | 8,0 |
| Median | 170 | 35,0 | 6,0 | 11,6 | 10,0 |
| Medel | 267,6 | 35,0 | 6,8 | 11,6 | 10,3 |
| Max | 3200 | 108 | 26 | 14,0 | 17,0 |
| Stdv | 336,3 | 15,3 | 4,5 | 0,9 | 1,4 |
| N | 179 | 180 | 175 | 183 | 179 |
På de flesta punkter rörande management, foder och hälsa fanns det inte några nämnvärda skillnader mellan ZnO besättningar och de som inte gav ZnO. Besättningar som gav ZnO hade en till synes högre proteinnivå i fodret än de som inte hav ZnO, se Figur 8 nedan.
Figur 8: Proteinnivå i fodret hos besättningar som använder zink vid avvänjning, de som inte gör det samt totalt.
Även avvänjningsstrategin skiljde sig, där besättningar som inte gav ZnO i högre grad verkade hålla ihop kullarna vid avvänjning. En högre andel avvande kullvis (31,3%) av de besättningar som inte gav ZnO jämfört med 16,2% av ZnO besättningarna. Se Figur 9.
Figur 9: Avvänjningsstrategi hos besättningar som använder zink vid avvänjning, de som inte gör det samt totalt.
Bland besättningar som gav ZnO vid avvänjning var det även en större andel som svarat att de alltid desinficerade grisningsboxen (64% jämfört med 45%). Detsamma gällde desinfektion av tillväxtbox där 65% av zinkbesättningarna svarat att de alltid desinficerade tillväxtboxen jämfört med 47% av de som inte använde ZnO.
Sidbrytning
Sammanställning av övriga resultat från enkäten
Management i BB
Management i tillväxten
Den vanligaste värmekällan var värmefläkt och därefter värmelampa.
Utfodring och Avvänjning
Tabell 2: När börjar foder att tilldelas till digivande smågrisar? Ange ålder i dagar.
| Zink vid avvänjning | Min | Median | Medel | Max | Stdv | N |
| Ja | 1 | 7 | 7,7 | 23 | 4,8 | 102 |
| Nej | 2 | 7 | 9,3 | 28 | 5,8 | 83 |
| Totalt | 1 | 7 | 8,4 | 28 | 5,3 | 185 |
Tabell 3: Hur mycket foder ges under diperioden, ange kg/gris
| Zink vid avvänjning | Min | Median | Medel | Max | Stdv | N |
| Ja | 0 | 1 | 1,7 | 9 | 1,7 | 71 |
| Nej | 0 | 1 | 1,3 | 3 | 0,7 | 56 |
| Totalt | 0 | 1 | 1,5 | 9 | 1,3 | 127 |
Tabell 4: Deskriptiv statistik för tomtid, temperatur och vattenflöde i besättningarna uppdelad på de som använder zink, de som inte gör det samt totalt.
| Zink vid avvänjning | Tomtid i dgr, tömning till ins. i BB | Temp i BB vid ins.av suggor | Tomtid i dgr, tömning till ins. i tillv. | Temp. i tillv. vid ins. av små-grisar | Temp. liggplats i tillv. | Vatten-flöde liter/min? |
| Ja | ||||||
| Min | 0,0 | 14,5 | 0 | 15 | 15 | 1 |
| Median | 5,0 | 18,0 | 7,0 | 20,0 | 25,0 | 1,8 |
| Medel | 7,0 | 18,6 | 7,0 | 20,9 | 24,9 | 2,0 |
| Max | 42,0 | 24,0 | 30 | 30 | 32 | 6 |
| Stdv | 7,2 | 1,8 | 4,9 | 2,9 | 3,5 | 1,1 |
| N | 82 | 80 | 69 | 74 | 70 | 75 |
| Nej | ||||||
| Min | 0,0 | 14,0 | 0 | 10 | 15 | 1 |
| Median | 5,0 | 19,0 | 6,0 | 21,0 | 25,0 | 1,8 |
| Medel | 5,7 | 18,8 | 6,3 | 21,4 | 25,6 | 2,2 |
| Max | 35,0 | 23,0 | 30 | 28 | 35 | 10 |
| Stdv | 4,1 | 2,0 | 4,3 | 3,0 | 3,9 | 1,5 |
| N | 102 | 100 | 95 | 97 | 88 | 86 |
| Totalt | ||||||
| Min | 0,0 | 14,0 | 0 | 10 | 15 | 1 |
| Median | 5,0 | 18,0 | 7,0 | 21,0 | 25,0 | 1,8 |
| Medel | 6,2 | 18,7 | 6,6 | 21,2 | 25,3 | 2,1 |
| Max | 42,0 | 24,0 | 30 | 30 | 35 | 10 |
| Stdv | 5,7 | 1,9 | 4,6 | 2,9 | 3,7 | 1,3 |
| N | 184 | 180 | 164 | 171 | 158 | 161 |
Behandlingar
Utav de preparat som använts vid behandling är Tylan vanligast.
Andelen grisar som behandlats per omgång var i de flesta fall färre än 25% (77,2%) men 7,9% anger att de behandlat 100% av grisarna per omgång. Av de som ger ZnO behandlar 81,2% färre än 25% per omgång och av de som inte ger zink behandlar 70,9% färre än 25% per omgång.
